Ytmått på brukad jord, samt mått på skattekraft, huvudsakligen använt i Ångermanland. 1 seland => den yta som man kan så en tunna (147 liter) råg eller korn på (cirka 2535 kvadratmeter på 1500-tale [..]

Skattebonde Självägande bonde och brukare av skattejord (skattehemman) som betalade årlig ränta (skatt) till kronan. I allmänhet ansågs 1/4-delshemman som den minsta enhet en bonde kunde bruka för att [..]

Bonde som brukade ett frälsehemman, dvs. en bonde som arrenderade en gård ägd av någon inom adeln.

Bonde som inte ägde den jord han brukade, utan arrenderade den av kronan. Sådana statliga hemman kallas för kronohemman. Kronobönderna arrenderade oftast jorden under sexårsperioder, med en årligen åt [..]

Landbo/landbonde är en icke självägande bonde, dvs. en bonde som brukade jord utan att äga den.  Jorden som han brukade tillhörde kyrkan, frälset, kronan eller andra bönder. Beroende på vilken typ av [..]

Den blivande nybyggaren valde en plats på kronomark, och anhöll om syn hos landshövdingen. Sedan kom länsman med två nämndemän och upprättade ett syneinstrument. Nybyggaren fick sedan ett frihetsbrev, [..]

Arrendator av torp. Arrendet betalas i form av kontrakterade dagsverken till den bonde som äger torpet.

Äger sitt torp.

Redbar och duglig man.

Gift kvinna. Som dotter och hustru var kvinnan omyndig hela livet i äldre tid. Först som änka blev hon myndig och kunde köpa och sälja mark.