Den minsta elektriska laddning man känner = elektronens laddning. Laddningen hos en elektron är -1, d v s 1 negativ elementarladdning.

En formelenhet består av de atomer, som ingår i ämnets formel och anger förhållandet mellan de ingående partikelslagen (atomer eller joner). Beteckningen kan användas för både jonföreningar och molekylföreningar.

Den energimängd, som krävs för att lösgöra en elektron från en atom.

Den energi, som krävs, för att en reaktion skall starta. Kallas också aktiveringsenergi.

I en blandning förekommer två eller flera ämnen tillsammans utan att ha bildat en kemisk förening med varandra. I en heterogen blandning kan man med ögats hjälp eventuellt med förstoringsglas urskilja de olika beståndsdelarna. Det kan man inte i en homogen (likformig) blandning. En homogen blandning kallas också lösning.

Koncentrationsändringen per tidsenhet för något partikelslag, som deltar i en reaktion. Vanligen används enheten 1 M/s.

Oxider som reagerar med vatten under syrabildning kallas sura oxider. Exempel på sådana är koldioxid och svaveltrioxid.

Analysmetod för att bestämma koncentrationen av ett ämne. Med byrett mäts hur stor volym reagenslösning, titrator, med känd koncentration, som man sätter till provlösningen. Ofta tillsätts en indikator för att fastställa ekvivalenspunkten.

Ett galvaniskt element (batteri) som kan laddas genom att omvandla elektrisk energi till kemisk och återanvändas.

ATP. Energibärare, som kan avlämna energi till energikrävande processer i cellen.